Ge mig styrka!

Ikväll hade jag velat somna i en varm famn, som säger att allting kommer att ordna sig och som bara finns där och skyddar en.

Jag vill inte skriva ut något elakt på nätet om någon för det är låg nivå enligt vissa men däremot tänker jag trotsa den där förbannade jävla "vansbroregeln": Att säga vad jag tycker.
Jag tycker det är fruktansvärt dålig stil av sina vänner man trodde att man hade att göra en så besviken, ledsen och upprörd på en och samma gång. Hur är det ens möjligt?
Några stenar i sjön och nedräkning till min flytt. Nu ska jag ägna mina tankar åt att försöka sova och börja planera min packning.
Utflyttningsfest, mysutflykt och födelsedagsfirande skiter jag fullständigt i. Det får bli som det blir bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0